Tygblöjor

Blöjor

Engångsblöjor är den vanligaste formen av blöja i Sverige idag även om tygblöjor blir allt mer populärt.

Engångsblöjor

Engångsblöjan känns torr mot barnets hud när barnet kissat i den och den slängs vid blöjbyte. En engångsblöja består vanligtvis av ett ytskikt av polyetenplast, en blöjkärna av cellulosa och superabsorbenter (små plastkulor som kan suga upp 100 gånger sin egen vikt). Det blir allt vanligare med engångsblöjor som iallafall delvis är tillverkade av nedbrytbara material. Det finns siffror som visar att 4000 – 7 500 engågnsblöjor går åt under barnets blöjperiod om barnet använder engångsblöja på heltid i ca 2,5 år. Kostnaden för engångsblöjor beräknas då bli 7000-14 000 per barn. Ca 420 miljoner blöjor slängs i soporna i Sverige varje år.

Vid babypottning kan antalet engångsblöjor som används minskas radikalt.

Tygblöjor

Tygblöjor återanvänds efter tvätt och består av natur och/eller syntetmaterial. Naturmaterialet är oftast bomull, bambu, ull eller hampa. Syntetmaterialet brukar vara av funktionstyg (tänk träningskläder) som coolmax eller coolpass. Tygblöjor finns även i olika fleecetyper eller fuskmocka. Fleece är problematiskt för vår vattenmiljö så undvik därför helst fleece.

765755687565876_Vid användandet av naturmaterial närmast barnets hud känner barnet att det blir vått när barnet kissar, vilket ofta underlättar vid babypottning. Med syntetmaterial närmast barnets hud upplever barnet blöjan fortfarande som torr vid kiss, på samma sätt som vid en engångsblöja. Tygblöjor kan användas under hela blöjperioden och fungerar bra som backupblöja vid babypottning.

Trots energi och vattenåtgång vid tvätt är tygblöjor miljömässigt fördelaktiga om de tvättas på ett miljömässigt sätt – tvätta inte halvfulla maskiner och lufttorka. Odling och beredning av textila fibrer kräver ofta stora mängder vatten och kemikalier. Att välja ekologiskt, begagnat eller att blöjorna används även till syskon minskar blöjornas belastning på miljön.

Vilka sorters tygblöjor finns det?